Svar på fråga 2022/23:99 av Malin Björk (C)
Sveriges nedlagda röst i voteringen om EU:s budget

Malin Björk har frågat mig varför Sverige lade ned sin röst vid voteringen om EU:s budget för 2023 och om denna linje borde ha förankrats tydligare i EU-nämnden, där regeringen ska söka sitt demokratiska mandat.

Inför omröstningen i Ekofinrådet den 11 november 2022 förankrade regeringen sin ståndpunkt med finansutskottet och EU-nämnden. Såväl finansutskottet som EU-nämnden ställde sig bakom ståndpunkten.

Rådet och Europaparlamentet nådde den 14 november 2022 en överenskommelse om EU:s årsbudget för 2023. Överenskommelsen antogs av Europaparlamentet den 23 november 2022 och av rådet den 22 november 2022. Överenskommelsen innebar en åtagandenivå på 186,6 miljarder euro och en betalningsnivå på 168,6 miljarder euro inklusive instrument utanför ram (specialinstrument). Den överenskomna åtagandenivån var 267 miljoner euro högre än den åtagandenivå som föreslagits, i förslag och ändringsskrivelse, av Europeiska kommissionen.

Överenskommelsen om EU:s årsbudget för 2023 bedömdes inte uppfylla den ståndpunkt som regeringen hade förankrat i finansutskottet och i EU-nämnden. Mot denna bakgrund lade Sverige ned sin röst.

Jag bedömde att nedläggandet av Sveriges röst låg inom ramarna för mandatet från EU-nämnden. Jag noterar dock att frågan om samråd med EU-nämnden har anmälts till konstitutionsutskottet.

Stockholm den 14 december 2022

Elisabeth Svantesson