Svar på fråga 2023/24:22 av Eric Palmqvist (SD)
Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller koppar och kobolt
Eric Palmqvist har frågat klimat- och miljöministern hur regeringen ser på att elektrifieringen av samhället i hög grad är avhängigt av metaller och mineral som brutits på ett tvivelaktigt sätt, och vilka åtgärder regeringen avser vidta som syftar till att öka Sveriges självförsörjningsgrad av dessa metaller och mineral.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Metaller och mineral återfinns i princip i alla industriella värdekedjor t.ex. elbilar, elsystem och mobiltelefoner. På grund av länders investeringar i den gröna och digitala omställningen och geopolitiska situationen, t.ex. Rysslands anfallskrig mot Ukraina, förväntas efterfrågan på kritiska råmaterial öka enormt under kommande år. EU är i dag till stor del beroende av ett fåtal tredjeländer vad gäller kritiska råmaterial, varav vissa av dem inte delar europeiska värderingar eller lever upp till de miljökrav och anställningsvillkor som vi har inom EU. Det är därför avgörande att säkerställa en hållbar inhemsk försörjning av råmaterial, från både primära och sekundära källor, för att uppnå EU:s höga klimatambition. Men också för att säkerställa självförsörjning för att komma bort från dagens beroende av ett fåtal länder, inte minst i syfte att stärka vår resiliens. Vi kommer inte att kunna bli helt självförsörjande utan det behövs såväl import från likasinnade länder, som utvinning och återvinning.
Sverige har stor potential att bidra till Europas försörjning av kritiska och strategiska råmaterial, både genom teknisk kompetens och innovationsförmåga längs värdekedjan och genom den geologiska potential för många råmaterial som finns i Sverige. Därför har vi i budgetpropositionen för 2024 föreslagit att Sveriges geologiska undersöknings (SGU) förvaltningsanslag ökas med 70 miljoner kronor 2024 för myndighetens arbete med kartläggning av malmpotentiella områden samt för information och främjande av mineralutvinning i Sverige. Därefter beräknas anslaget öka med 70 miljoner kronor/år 2025–2026 samt med 30 miljoner kronor/år fr.o.m. 2027 för samma ändamål. Den här är den största satsningen under överskådlig tid på kartläggning av malmpotentiella områden och främjande av mineralutvinning, vilket visar på hur regeringen prioriterar arbetet med att främja en tryggare mineralförsörjning.
Regeringen avser vidare att ta fram en ny mineralstrategi för att bl.a. säkra inhemsk metallproduktion i en förändrad geopolitisk kontext. Strategin kommer att vara vägledande för hur regeringen framgent ska arbeta för att stärka och utveckla svensk mineralnäring och hela gruvklustret.
Regeringen tar dessutom ett helhetsgrepp kring tillståndsprocesserna. I juni tillsatte vi en ambitiös utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser, som ska se till att processen från ansökan till beslut går snabbare, blir enklare, mer effektiv och mer förutsägbar. Parallellt med detta arbetar regeringen med att genomföra delar av de förslag som tidigare lämnats av Miljöprövningsutredningen. Beredning av Klimaträttsutredningens slutbetänkande pågår.
I budgetpropositionen har regeringen föreslagit att länsstyrelserna under nästa år tillförs 100 miljoner kronor till för miljötillsyn, tillsynsvägledning och miljöprövning och tio miljoner till Sveriges Domstolar, så att de kan effektivisera sitt arbete med att hantera tillståndsprövningarna.
Stockholm den 27 september 2023
Ebba Busch