Svar på fråga 2022/23:539 av Nadja Awad (V)
Bedrägerier
Nadja Awad har frågat mig om regeringen avser att vidta några åtgärder för att motverka bedrägerierna på betalningsmarknaden, i synnerhet att införa åtgärder för att bankerna ska strama åt säkerhetssystemen kring BankID och Swish.
Att bekämpa kriminaliteten är ett prioriterat område för regeringen. Bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem som behöver förebyggas och förhindras.
I takt med att samhället har blivit alltmer digitaliserat har det på många sätt blivit enklare och smidigare att göra betalningar och bankärenden. Samtidigt har det lett till att också bedragares verksamhet har underlättats. Enligt Polismyndigheten är bedrägerier mot privatpersoner – inte sällan äldre – en viktig och växande finansieringskälla för kriminella nätverk. De sammanlagda brottsvinsterna till följd av bedrägerier uppgick 2021 till drygt 3 miljarder kronor enligt myndighetens beräkningar.
Även om det finns ett stort antal bedrägeriformer förutsätter det stora flertalet av dessa att kriminella missbrukar produkter och tjänster som tillhandahålls av banker. Banker har därför en mycket stark roll för att motverka bedrägerier på betalningsmarknaden.
Polismyndigheten, Nordea Bank AB, Skandinaviska Enskilda Banken AB, Svenska Handelsbanken AB, Swedbank AB och Svenska Bankföreningen har ingått en överenskommelse om samverkan för att förebygga, förhindra och försvåra bedrägerier. Genom att identifiera framgångsfaktorer i brottsbekämpningen och sårbarheter i det finansiella systemet, är avsikten bl.a. att motverka att kriminella omsätter vinster från bedrägerier i annan brottslighet. Med hänvisning till den stora mängden bedrägerier, har Polismyndigheten också pekat på behovet av förebyggande åtgärder från bankerna och att det inte är rimligt att tro att problemet kan lösas endast genom insatser från de brottsbekämpande myndigheterna.
Bestämmelser om bankernas skyldigheter att motverka och hantera bedrägerier på betalningsmarknaden finns i lagen om betaltjänster, som genomför EU:s andra betaltjänstdirektiv. Det är Finansinspektionen som utövar tillsyn över att bankerna följer bestämmelserna.
För det första ställs krav på stark kundautentisering. Det innebär att säkra identifieringsmetoder ska användas när en konsument gör en elektronisk betalning, loggar in på sitt betalkonto online eller genomför någon åtgärd på distans som kan innebära en risk för bedrägeri. Två exempel på identifieringsmetoder som uppfyller kravet är bankdosa eller BankID, dvs. de identifikationsmetoder som tillhandahålls av bankerna. Kravet på stark kundautentisering har minskat antalet kort- eller kreditbedrägerier och i propositionen Stark kundautentisering vid fakturabetalningar online den 27 oktober 2022 föreslog regeringen därför att det ska förtydligas att kravet gäller när fakturabetalningar utgör en betaltjänst. Riksdagen antog lagförslaget den 7 december 2022 och det trädde i kraft den 1 januari 2023.
För det andra ställs krav på att en bank ska ha ett system med lämpliga åtgärder och kontrollmekanismer för att hantera operativa risker och säkerhetsrisker som är förknippade med de betaltjänster som den tillhandahåller. Eftersom kriminella hittar nya sätt att begå brott ligger det i sakens natur att motverkandet av bedrägerier behöver utvecklas fortlöpande. Ett exempel som har minskat bedrägerierna är mobilt BankID med QR-kod och jag utgår från att bankerna också i fortsättningen utvecklar säkerheten kring sina identifikationsmetoder för att motverka bedrägerier.
För det tredje har konsumenter som huvudregel rätt att få sitt konto återställt vid bedrägerier. Från huvudregeln görs vissa undantag. Om ett bedrägeri har genomförts p.g.a. att konsumenten har varit grovt vårdslös ansvarar han eller hon för beloppet, dock maximalt 12 000 kr. Om konsumenten handlar särskilt klandervärt ansvarar han eller hon dock för hela beloppet. Frågan om gränsdragningen mellan grov vårdslöshet och särskilt klandervärt handlande har varit föremål för prövning av Högsta domstolen och Allmänna reklamationsnämnden. Som statsråd kan jag inte uttala mig om hur lagen ska tillämpas i enskilda fall.
EU-kommissionen avser att under våren 2023 lägga fram ett förslag om nya regler för betaltjänster. Inom ramen för förhandlingarna kommer jag att bevaka att reglerna får en ändamålsenlig utformning i syfte att motverka bedrägerier på betalningsmarknaden.
Stockholm den 19 april 2023
Niklas Wykman