Svar på fråga 2023/24:488 av Laila Naraghi (S)
Stalkning och den familjerättsliga lagstiftningen
Laila Naraghi har frågat mig vilka generella åtgärder jag avser att vidta inom mitt ansvarsområde för att lagstiftningen i allmänhet, och den familjerättsliga i synnerhet, inte ska innebära att föräldrar, oftast mammor, måste leva med stalkning i flera år för att inte förlora vårdnaden om sina barn.
Jag vill börja med att tacka för frågan och engagemanget.
Stalkning innebär för de drabbade att deras trygghet och frihet begränsas, i många fall blir hot och trakasserier en del av vardagen. Det medför ett stort lidande för de drabbade. Våld, hot och trakasserier i nära relationer drabbar framför allt kvinnor och i många fall även barnen. Att motverka sådana kränkningar är en självklar och viktig del av regeringens prioriteringar. Regeringen har vidtagit flera viktiga åtgärder för att förebygga och motverka våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor, liksom för att stärka skyddet för de utsatta.
Jämställdhetsmyndigheten har sedan flera år haft uppdrag som syftar till att sprida information och öka kunskapen hos berörda aktörer om hur uppgifter om våld eller andra övergrepp beaktas i mål om vårdnad, boende och umgänge. Jämställdhetsmyndigheten har nu fått i uppdrag att fortsätta arbetet med kompetenshöjande insatser om våldsutsatthet och de konsekvenser det kan föra med sig i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Jämställdhetsmyndigheten ska även i samarbete med Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid) ta fram stödmaterial som innefattar information om våldets orsaker, omfattning och konsekvenser med särskilt fokus på rättsväsendet.
Kommunerna har enligt socialtjänstlagen ansvar för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. De ska också särskilt ta hänsyn till att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Det är angeläget att socialtjänsten kan erbjuda våldsutsatta ett samordnat stöd i myndighetskontakter samt annan praktisk hjälp. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att se över om åtgärder behöver vidtas för att våldsutsatta kan få bättre stöd och hjälp än idag, exempelvis genom en särskilt utsedd kontaktperson.
För att långsiktigt stoppa våldet behöver även åtgärder sättas in mot dem som riskerar att utöva våld och trakasserier. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla en nationell samordning och kunskapsutveckling för återfallsförebyggande arbete för våldsutövare. Parallellt med detta har länsstyrelserna i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser och främja erfarenhetsutbyten för yrkesverksamma som arbetar för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende.
Regeringen har även lämnat förslag till riksdagen om stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31) som innebär bättre förutsättningar att begränsa barnets umgänge med en våldsam vårdnadshavare under vistelsen i boendet. Därutöver har ett flertal åtgärder vidtagits även inom det straffrättsliga området. Exempelvis har en pågående utredning i uppdrag att säkerställa att kontaktförbudslagstiftningen verkar förebyggande och ger skydd till främst kvinnor och barn som är utsatta för våld och andra kränkningar i nära relationer. Utgångspunkten är att fler kontaktförbud bör meddelas än idag (dir. 2022:14, dir. 2023:36). Utredaren ska överlämna sitt betänkande till regeringen om mindre än en månad.
Stockholm den 23 januari 2024
Paulina Brandberg