UD2023/00960 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen
Svar på fråga 2022/23:252 av Mattias Vepsä (S)
En ökad press på Iran
Mattias Vepsä har frågat mig hur jag avser att verka inom EU för att politiska, religiösa och andra frihetsfångar i Iran ska friges.
Som jag framfört i tidigare riksdagssvar och interpellationer, fortsätter situationen för mänskliga rättigheter i Iran att vara mycket allvarlig och upprörande. Jag delar Mattias Vepsäs djupa oro över politiskt motiverade frihetsberövanden och situationen för religiösa minoriteter i Iran. I synnerhet baha’ierna är särskilt utsatta för diskriminering och hindras från att utöva sin religion, något som Sverige och EU kontinuerligt lyfter i fråga om Iran.
Sverige och övriga EU har länge varit en stark röst i fråga om MR-situationen i Iran. De senaste månaderna har EU med full kraft fördömt de iranska myndigheternas våldsamma repression av protesterna i landet och vidtagit en rad åtgärder för att öka det internationella trycket på Iran i frågan. Svensk kritik har återkommande framförts publikt såväl som i direkta samtal med iranska företrädare. EU har kontinuerligt infört skärpta sanktioner mot iranska individer och organisationer som bär ansvar för våldet och repressionen. Detta inkluderar politiker, tjänstemän och säkerhetstjänsterna som har direkt del i rättskipningen och frihetsberövanden. EU fortsätter att följa utvecklingen i Iran nära och samråda om ytterligare skärpta åtgärder.
I rådet för utrikes frågor har EU:s utrikesministrar återkommande behandlat situationen i Iran de senaste månaderna, något inte minst Sverige varit pådrivande för. På förslag av Sverige, med stöd av andra medlemsländer, sattes Iran på dagordningen för en särskild diskussion i december. Vid mötet antogs också nya rådsslutsatser om Iran, som fastlade EU:s uppdaterade Iranpolitik i ljuset av utvecklingen. I rådsslutsatserna uppmanar EU tydligt Iran att upphöra med sin utbredda användning av godtyckliga frihetsberövanden som ett sätt att tysta kritiska röster och att frige alla som frihetsberövats på felaktiga grunder, såsom MR-försvarare. Vidare fördöms med kraft den utbredda användningen av tortyr i iranska fängelser. Situationen för religiösa minoriteter lyfts också särskilt fram. Rådsslutsatserna utgör en bra grund för fortsatt enigt EU-agerande i dessa frågor.
EU och dess medlemsstater agerar också i fråga om Iran inom FN. Sverige och övriga EU stödde den specialsession som FN:s MR-råd höll i november med anledning av situationen i Iran, och den särskilda mekanism för ansvarsutkrävande som då inrättades. I FN:s generalförsamling antas årligen en resolution om MR-situationen i Iran där 2022 års resolution, med stöd av Sverige och övriga EU, tydligt tar upp den svåra MR-situationen, inklusive frågorna om godtyckliga frihetsberövanden, krav på frisläppanden och situationen för religiösa minoriteter, inklusive baha’ierna.
Under tiden för vårt ordförandeskap i EU fortsätter Sverige att aktivt verka för en stark, samfälld EU-linje gällande situationen i Iran, inklusive frågan om godtyckligt frihetsberövade och fängslade personer. Sverige kommer också självfallet fortsatt lyfta dessa frågor i våra bilaterala kontakter med Iran på olika nivåer.
Stockholm den 1 februari 2023
Tobias Billström