Svar på fråga 2023/24:645 Diskrimineringslagen och dess tillämpning

till Statsrådet Paulina Brandberg (L)

 

Svar på fråga 2023/24:645 av Staffan Eklöf (SD) Diskrimineringslagen och dess tillämpning

Staffan Eklöf har frågat mig om jag ser ett behov av genomlysning av diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens tillämpning av den, och när en sådan genomlysning kommer att inledas.

Målet för regeringens politik mot diskriminering är ett samhälle fritt från diskriminering. Diskrimineringslagen (2008:567) utgår i huvudsak från EU-rätten där det finns ett antal EU-direktiv om likabehandling. I flertalet av dessa direktiv föreskrivs att medlemsstaterna ska utse ett likabehandlingsorgan. I Sverige är Diskrimineringsombudsmannen detta organ. Nyligen fattades en politisk överenskommelse i Europeiska unionens råd om två likalydande direktiv om standarder för likabehandlingsorgan. Syftet med direktiven är att fastställa minimikrav för likabehandlingsorgans funktion för att förbättra deras effektivitet och garantera deras oberoende i syfte att stärka tillämpningen av principen om likabehandling.

Diskrimineringsombudsmannen har sitt uppdrag reglerat i lag. Enligt förarbetena (prop. 2007/08:95) till lagen innebär det att myndigheten garanteras en hög grad av självständighet och oberoende i förhållande till regeringen eftersom eventuella ändringar av ombudsmannens grundläggande ansvarsområden och uppgifter måste beslutas av riksdagen. Diskrimineringsombudsmannen har bl.a. till uppgift att utöva tillsyn över att diskrimineringslagen följs. Genom att myndigheten driver ärenden till domstol utvecklas rättspraxis som är en viktig vägledning för diskrimineringsrätten.

Utredningen om vissa frågor i diskrimineringslagen har lämnat delbetänkandet Effektivare tillsyn över diskrimineringslagen (SOU 2020:79) och Ett utökat skydd mot diskriminering (SOU 2021:94). Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Stockholm den 28 februari 2024

 

 

 

Paulina Brandberg