Ju2023/00156 Justitiedepartementet Migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:263 av Frida Tånghag (V)
EBO-lagen

Frida Tånghag har frågat mig på vilka fakta jag har baserat mitt påstående att EBO leder till boendesegregation, sämre skolresultat, sämre möjligheter att försörja sig och större risker att hamna i kriminalitet.

Systemet med eget boende har utvärderats vid flera tillfällen och varit föremål för omfattande kritik. I delbetänkandet En ny ordning för asylsökandes boende (SOU 2022:64), som överlämnades till regeringen i november förra året, beskriver utredningen ett flertal nackdelar med eget boende för asylsökande. I betänkandet hänvisas också till tidigare utredningar som tittat på denna fråga, och kommit fram till att den gällande ordningen med eget boende har lett till problem, se bland annat i SOU 1996:55, SOU 2003:75, SOU 2009:19 och SOU 2018:22. Sammantaget framhålls bland annat att eget boende ofta leder till trångboddhet och frekventa flyttar, vilket framförallt påverkar barn och barnfamiljer negativt, men också bidrar till att värdfamiljernas integration försenas samt att eget boende bidrar till utanförskap och segregation.

Vidare har Boverket lämnat rapporterna Asylsökandes eget boende, EBO – en kartläggning (2008) och Boendesituationen för nyanlända, slutrapport (2015). Boverkets övergripande slutsats är att de boendesociala konsekvenser som framkommer i studierna är så pass allvarliga att det behövs förändringar, bland annat när det gäller rätten till eget boende under asyltiden.

Det är också en stor andel asylsökande som väljer att flytta till eget boende i områden med socioekonomiska utmaningar. En övervägande del av de asylsökande som bor i eget boende, bor kvar i samma område efter att de har fått uppehållstillstånd (SCB, Så flyttar nyanlända flyktingar under de första åren i Sverige, 2020).

Segregation är en bidragande faktor till samhällsproblem såsom utanförskap, arbetslöshet och kriminalitet. Forskning visar att det finns samband mellan ett områdes socioekonomiska förutsättningar och arbetslöshet, skolresultat, utbildningsnivå och hälsa. När någon bor i ett område med socioekonomiska utmaningar minskar sannolikheten för att denne ska läsa klart gymnasiet, påbörja en högskoleutbildning eller få ett arbete. Risken för längre perioder av arbetslöshet och bidragsberoende ökar. Om området har en hög andel utrikes födda kan det också bli svårare att lära sig svenska. Dessutom kan segregation och utanförskap skapa grogrund för kriminalitet. Särskilt stor betydelse får segregationen när det gäller barn och ungas chanser i livet.

Stockholm den 1 februari 2023

Maria Malmer Stenergard