Ku2023/00734 Kulturdepartementet Kulturministern Till riksdagen
Svar på fråga 2023/23:754 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Värnandet av det kyrkliga kulturarvet
Nima Gholam Ali Pour har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att stärka statens ansvar avseende värnandet av det kyrkliga kulturarvet.
Våra kyrkobyggnader fyller flera viktiga samhällsfunktioner. De utgör först och främst gudstjänstlokaler för många människor i vårt land. De är också, både i städerna och på landsbygden, centrala för ett levande lokalt kulturliv. Därtill är de centrala som bärare av vårt gemensamma kulturarv.
Det kyrkliga kulturarvet tillhör alla i Sverige, oavsett medlemskap i Svenska kyrkan. Därför är ansvaret för det kyrkliga kulturarvet delat mellan staten och Svenska kyrkan. Ansvarsfördelningen är reglerad i den överenskommelse som träffades mellan staten och Svenska kyrkan vid relationsförändringen 2000 (Ku2000/470/KA).
Som en del i överenskommelsen följs användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen och arbetet med det kyrkliga kulturarvet upp vart femte år med en så kallad kontrollstation. Arbetet med 2024 års kontrollstation har påbörjats. Regeringen har i regleringsbrevet för 2023 gett Riksantikvarieämbetet i uppdrag att analysera och redovisa vilka effekter den kyrkoantikvariska ersättningen haft för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Även länsstyrelserna och Svenska kyrkan lämnar särskild rapportering beträffade det kyrkliga kulturarvet under året. Kulturdepartementet träffar under denna period företrädare för Svenska kyrkan, länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet för att diskutera den kyrkoantikvariska ersättningens användning och hur samarbetet mellan staten och Svenska kyrkan fungerar.
Regeringens bedömning kommer presenteras i skrivelse till riksdagen våren 2024.
Jag avser invänta utfallet av kontrollstationen, och berörda aktörers bedömningar, innan jag vidtar eventuella åtgärder gällande det kyrkliga kulturarvet.
Stockholm den 14 juni 2023
Parisa Liljestrand