till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2023/24:709 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Tillämpning av ny lagstiftning avseende regelverket om säkerhetsärenden
Nima Gholam Ali Pour har frågat mig hur jag kommer att arbeta för att de nya reglerna om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen (2005:716) ska få genomslag, exempelvis mot personer som har koppling till regimer som bedriver statssponsrad terrorism i Sverige.
Vi lever i en orolig tid. Säkerhetspolisen framhåller att främmande makt och våldsbejakande extremister agerar på ett sätt som innebär att hoten går in i varandra och förstärks. Det ställer nya krav, inte minst på migrationspolitiken.
Frågeställaren hänvisar till de ändringar i utlänningslagen (2005:716) som trädde i kraft den 1 mars 2024. Ändringarna innebär bland annat att det ska vara möjligt att i vissa fall återkalla ett uppehållstillstånd om det kan antas att utlänningen kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism. I förarbetena till lagändringarna (prop. 2023/24:36 s. 22) konstaterar regeringen bland annat att det är viktigt att myndigheter ges möjlighet att på ett tidigt stadium verka mot verksamhet som kan hota säkerheten i Sverige.
Det är myndigheter och domstolar som ansvarar för tillämpningen av de nya reglerna när de handlägger och fattar beslut i enskilda ärenden. Jag kommer att noga följa hur lagändringarna om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen får genomslag, och hur Migrationsverket generellt genomför sitt uppdrag.
Migrationsverkets instruktion ålägger bland annat myndigheten att bistå Säkerhetspolisen i dess verksamhet för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet i frågor som rör terrorism. Samarbetsformerna mellan myndigheterna fungerar väl. Som regeringen framhåller i den nationella strategin mot våldsbejakande extremism och terrorism är det viktigt att Migrationsverket och Säkerhetspolisen fortsätter att utveckla sin samverkan.
Regeringen har uppdragit åt Migrationsverket i regleringsbrevet för år 2024 att ytterligare stärka ID-arbetet, för att bland annat bidra till en ökad kontroll av vilka personer som befinner sig i Sverige eller söker tillstånd innan inresa i landet. Arbetet ska också motverka att felaktiga uppgifter om identiteter registreras. Syftet är bland annat att bidra till att skydda Sverige mot säkerhetshot. Likaså ska återkallelseärenden prioriteras. Det är viktigt att uppehålls- och arbetstillstånd samt statusförklaringar återkallas när det finns grund för det.
Det bör i sammanhanget också nämnas att regeringen har tillsatt en utredning som bland annat ska föreslå en skärpt reglering med utökade möjligheter att neka och återkalla uppehållstillstånd på grund av brister i levnadssättet. Exempel på sådana brister i levnadssättet som utredningen bör beakta är association eller annat närmare samröre med eller deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värderingar. Utredningen ska också analysera och föreslå hur berörda myndigheter kan få ökad tillgång till relevanta uppgifter om utlänningar i syfte att möjliggöra fler beslut om att neka och återkalla uppehållstillstånd samt fler beslut om avvisning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2025.
Vidare har en utredare fått i uppdrag av regeringen att bland annat lämna förslag på alternativ till uppehållstillstånd för en utlänning som utgör ett säkerhetshot när det finns ett tillfälligt verkställighetshinder. Syftet är att skapa förutsättningar för ett effektivare arbete med återvändande och att stärka Sveriges förmåga att hantera individer som utgör säkerhetshot men som under viss tid inte kan avlägsnas. Uppdraget bedrivs i snabbspår och ska redovisas senast den 30 september 2024.
Sammanfattningsvis arbetar regeringen med tydlig styrning och nödvändiga verktyg för berörda myndigheter i kampen mot olika former av säkerhetshotande verksamhet. En väl utformad migrationspolitik är nära sammanbunden med möjligheten för oss alla att leva i ett öppet och fritt samhälle. Medborgarnas säkerhet utgör statens mest grundläggande uppgift. Den uppgiften tar regeringen på fullaste allvar, på alla områden.
Stockholm den 20 mars 2024
Maria Malmer Stenergard