UD2023/ 14994 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/24:158 av Tomas Eneroth (S)
Sanktionerna mot Ryssland

Tomas Eneroth har frågat mig vilka initiativ som tagits för att säkerställa att svenska företag efterlever sanktionspaketen mot Ryssland och om jag avser vidta några ytterligare initiativ för att skärpa kontrollen av sanktionsåtgärderna.

Regeringen förutsätter att alla svenska aktörer följer gällande lagstiftning, inklusive EU:s sanktioner som gäller som nationell rätt i Sverige. Regeringskansliet har löpande samordning med behöriga och berörda myndigheter om sanktionsefterlevnad.

På EU-nivå tillhandahåller kommissionen en skriftlig vägledning för att underlätta regelefterlevnaden bland europeiska företag. Sverige arbetar samtidigt på flera olika nivåer för att försöka motverka kringgående av EU:s sanktioner. På ett nationellt plan bedriver ansvariga myndigheter ett kontinuerligt arbete med att tillse att sanktionslagstiftningen följs. Ett exempel på myndigheternas arbete är broschyren ”Rysk teknikanskaffning” framtagen av Säkerhetspolisen, Tullverket och Inspektionen för strategiska produkter. Broschyren syftar till att informera svenska företag för att undvika sanktionskringgående.

Att utveckla ett effektivt genomförande av EU:s sanktioner och motverka kringgående av sanktioner var en tydlig prioritering under det svenska ordförandeskapet, inte minst genom att driva igenom två sanktionspaket som fokuserar på åtgärder för att motverka kringgående av sanktionerna. Efterlevnaden av sanktioner är en viktig fråga som kräver en kollektiv insats från medlemsstaternas regeringar och berörda myndigheter, kommissionen och europeiska utrikestjänsten samt genom samarbete med internationella partners, t.ex. USA och Storbritannien. Jag har själv tagit upp frågan flera gånger under mötena i ministerrådet.

I december förra året presenterade kommissionen ett direktiv rörande kriminalisering av överträdelser av EU:s sanktioner i syfte att stärka genomförandet av EU-sanktioner genom att införa gemensamma minimiregler vad gäller bland annat brottsdefinitioner och påföljder. Frågan var också högt prioriterad av det svenska EU-ordförandeskapet och vi antog en allmän riktlinje i rådet under våren. Direktivet förhandlas nu mellan rådet och Europaparlamentet för att nå en slutlig överenskommelse.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att analysera behovet av och lämna förslag till de författningsändringar och eventuella andra åtgärder som behövs för att genomföra direktivet. I uppdraget framhålls bland annat att det kan krävas förändringar som säkerställer ett ändamålsenligt samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter. Detta gäller såväl i förhållandet mellan de brottsbekämpande myndigheterna som i relationen till och mellan andra myndigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 22 juni 2024.

Stockholm den 1 november 2023

Tobias Billström