Ju2023/ 01406 Justitiedepartementet Justitieministern Till riksdagen
Svar på fråga 2022/23:758 av Laila Naraghi (S)
Surrogatarrangemang i Sverige
Laila Naraghi har frågat statsrådet Jakob Forssmed om han och regeringen avser att vidta åtgärder under mandatperioden för att tillåta surrogatarrangemang i Sverige. Frågan har överlämnats till mig.
Föräldraskap genom surrogatarrangemang är en fråga som rymmer flera komplicerade frågeställningar och intresseavvägningar, bland annat i förhållande till den födande kvinnan och barnet. Internationellt finns det inte heller någon samsyn i frågan om det bör vara tillåtet att bli förälder genom sådana arrangemang.
Att länder har olika regler om föräldraskap kan leda till olika problem för familjer i gränsöverskridande situationer. För att komma till rätta med dessa problem har EU-kommissionen lagt ett förslag till EU-förordning med internationellt privaträttsliga regler om föräldraskap. Förslaget gäller alla barn i EU – oavsett hur barnet blivit till eller hur barnets familj ser ut. Det innebär att förslaget till exempel omfattar barn till samkönade föräldrar och barn som tillkommit genom surrogatarrangemang. De här reglerna handlar alltså inte om vår nationella materiella föräldraskapslagstiftning. De handlar inte heller om att införa en möjlighet att genomföra surrogatarrangemang i Sverige. Förslaget syftar främst till att stärka barns grundläggande rättigheter i gränsöverskridande frågor om föräldraskap, bland annat barns rätt till familjeliv, identitet och icke-diskriminering, med barnets bästa i det främsta rummet.
Det fortsatta arbetet med föräldraskapsförordningen kommer kräva ett djupare resonemang kring förslagen utifrån barnkonventionen – innefattande bland annat barnets rätt att känna till sitt ursprung – och ett bredare barnrättsperspektiv. Barnets bästa är en övergripande och allmän princip som alltid ska komma i främsta rummet vid åtgärder som rör barn.
I Sverige är det inte tillåtet att genomföra surrogatarrangemang i svensk hälso- och sjukvård. Det förekommer däremot att barn som tillkommit genom sådana arrangemang i utlandet växer upp i Sverige och jag delar Laila Naraghis inställning att det är angeläget att alla barn i Sverige har rättsliga företrädare. Det är ur allmän synpunkt angeläget att bevaka att vi har ett regelverk som utgår från barnets bästa och är förenligt med såväl barnkonventionen som Europakonventionen. I sammanhanget ska nämnas att Högsta domstolen har, baserat på bland annat de principer som Europakonventionen ger uttryck för, erkänt vissa utländska avgöranden om fastställande av moderskap efter surrogatarrangemang.
Att bli förälder är en viktig del av livet för många människor och numera finns det flera olika möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet i Sverige. Det pågår i dag inget arbete för att utöka dessa möjligheter ytterligare. I EU fortsätter de viktiga förhandlingarna om EU:s föräldraskapsförordning, alltjämt under det svenska ordförandeskapet. I övrigt på familjerättens område ligger mitt främsta fokus just nu på att bereda åtgärder som kan stärka barns rätt till en trygg uppväxt, fri från våld, med avstamp i de förslag som lämnats i betänkandet Tryggare hem för barn och som nu bereds i Regeringskansliet.
Stockholm den 21 juni 2023
Gunnar Strömmer