Svar på fråga 2022/23:776 av Elsa Widding (-)
Klimatologiska konsekvenser i det fall Sverige inte uppfyller klimatmål
Elsa Widding har frågat mig om jag och regeringen genomfört några kostnadsberäkningar för de olika klimatåtgärder som syftar till att Sverige ska uppfylla klimatmålen och i så fall vilka, och vad visar dessa beräkningar?
Elsa Widding inleder sin fråga med ett resonemang om att det inte spelar någon roll för de globala temperaturförändringarna om Sverige minskar sina utsläpp eller inte. Det går naturligtvis att dela in jordens befolkning i grupper som motsvarar Sveriges befolkning och då konstatera att ingen av dessa grupper, var och en, har en signifikant effekt på klimatförändringarna. Samma effekt kan man se på många olika områden inom samhällsvetenskapen och miljövetenskapen och den sammanfattas under termen det kollektiva handlandets problem. För att säkerställa att alla vidtar tillräckliga åtgärder i ett kollektivt handlande behövs därför ofta internationella avtal inom miljöpolitiken, så som Parisavtalet inom klimatpolitiken.
Elsa Widding gör sedan räkneexempel om att hela Sverige stänger ner och kostnaderna för att stålindustrins utsläpp går ner till noll. Det svenska näringslivet har som tur är ett mer entreprenöriellt sätt att ta sig an klimatutmaningen på. Den svenska stålindustrin leder utvecklingen av fossilfritt stål och vi ser till och med nyetableringar i branschen. Efterfrågan på fossilfritt stål är så stor att stålet säljs innan stålverket är på plats. Det är inte svenska åtgärder som driver industrin att ställa om utan EU:s handelssystem för utsläppsrätter och den globala efterfrågan på hållbara lösningar. Det är däremot ofta svenska åtgärder så som Industriklivet som gör att etableringen av nya anläggningar i den accelererande gröna omställningen sker i Sverige.
För regeringen är det helt centralt att Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös för att styra mot noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp. Svensk konkurrenskraft ska värnas. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Att klimatpolitiken är kostnadseffektiv är centralt. Därför är den här regeringen överens om att nyttan hos stöden, styrmedlen och den statliga organiseringen på klimatområdet ska ses över. Denna genomlysning bör även omfatta en bedömning av samspel med styrmedel på EU-nivå. Ett uppdrag om att ta fram beräkningskonventioner för klimatnyttan ska ges till relevant myndighet, liksom att återkommande utvärdera och redovisa effektiviteten hos den förda klimatpolitiken.
Stockholm den 13 juni 2023
Romina Pourmokhtari