till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på fråga 2023/24:829 av Sara Gille (SD)
Situationen i Cypern
Sara Gille har frågat mig på vilket sätt jag bidrar till en fredsprocess i Cypern, och om jag anser att situationen i Cypern är problematisk.
Sveriges regering står bakom de resolutioner som FN:s säkerhetsråd löpande har antagit om Cypernfrågan, där den internationella synen på konflikten klarläggs. Vi står också bakom de slutsatser som EU har antagit om Cypernfrågan, exempelvis från Europeiska rådets junimöte 2021 där det står att en allomfattande lösning på problemet bör baseras på en bikommunal och bizonal federation med politisk likställdhet mellan de två parterna.
På Europeiska rådet i april 2024 diskuterades EU:s relation med Turkiet. I slutsatserna står det att EU fäster särskild vikt vid återupptagandet av och framsteg i samtalen om Cypernfrågans lösning, för att positiva steg ska kunna tas i unionens relation med Turkiet. Sådana framsteg i Cypernfrågan skulle inte enbart verka positivt på EU:s relation med Turkiet, utan skulle också få gynnsamma effekter för den bredare regionenen i östra Medelhavet och för hela Europa
Det svenska bilaterala engagemanget för Cypernfrågan är långvarigt, inte minst genom det tidigare deltagandet i FN:s fredsbevarande styrka UNFICYP, som bildades för 60 år sedan. Sverige bidrar också genom den så kallade religiösa dialogen, ett flerårigt engagemang vars syfte är att sammanföra Cyperns religiösa ledare och därigenom verka för att religion inte blir en bidragande källa till konflikten utan i stället ett medel för att främja dialog, förtroendeskapande och respekt för mänskliga rättigheter.
Regeringen är mycket positiv till att FN:s generalsekreterare har kunnat utnämna ett personligt sändebud i Cypernfrågan, María Angela Holguín Cuéllar, som har genomfört resor och samtal sedan januari i år. Vi hoppas att sändebudets verksamhet kan leda till återupptagna förhandlingar mellan parterna.
Stockholm den 2 maj 2024
Tobias Billström