Svar på fråga 2023/24:51 av Magnus Manhammar (S)
Konsekvenser av nedskärningar inom folkbildningen
Magnus Manhammar har frågat mig om dessa nedskärningar inom folkbildningen har föregåtts av någon konsekvensanalys.
Inledningsvis vill jag betona att folkbildningen är en viktig kraft i det svenska samhället. I dagens ekonomiska läge behöver regeringen ta ansvar för att bekämpa inflationen och hantera inflationens effekter genom att stötta hushållen och välfärden. I budgetpropositionen för 2024 behöver regeringen därför göra hårda prioriteringar. Regeringen föreslår att nivån på statsbidraget till studieförbunden stegvis justeras till förmån för mer prioriterade åtgärder inom folkhögskolan och andra områden inom t.ex. utbildning för vuxna. Förslaget har föregåtts av noggranna avvägningar inom Regeringskansliet.
I dag är riksdagen hänvisad till att utgå från folkbildningen som en helhet vid beslut om bidraget till folkbildningen. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2024 att riksdagen framöver i stället ska besluta om ett anslag till studieförbund och ett anslag till folkhögskolor. Genom denna ordning bedöms statsbidragets träffsäkerhet öka och därmed dess bidrag till samhället. Det kommer även att minska behovet av statlig detaljreglering genom riktade satsningar till studieförbund eller folkhögskolor och därmed bidra till att värna den fria och frivilliga folkbildningen. Förslaget har remissbehandlats och en konsekvensanalys av förslaget finns redovisad i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 17, avsnitt 17.6).
Slutligen vill jag framhålla att regeringen sammantaget i budgetpropositionen för 2024 föreslår att ca 2,4 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till folkhögskolor och att ca 1,7 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till studieförbund 2024. Det är därmed ett omfattande statligt stöd som regeringen föreslår fördelas till folkhögskolor och studieförbund.
Stockholm den 4 oktober 2023
Mats Persson