KN2023/03135 Klimat- och näringslivsdepartementet Energi- och näringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:677 av Zinaida Kajevic (S)
Säkerhetsrisker vid utbyggnad av transmissionsnätet

Zinaida Kajevic har frågat mig om det finns skäl att titta på säkerhetssituationen i det svenska transmissionsnätet, vad gäller underhåll, drift och utbyggnad, och om så är fallet vilka åtgärder avser jag att vidta.

Verksamhetsutövare som till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet måste tillämpa reglerna i säkerhetsskyddslagen. Enligt säkerhetsskyddslagen har dessa verksamhetsutövare bl.a. en skyldighet att ingå säkerhetsskyddsavtal inför exempelvis en upphandling, om den andra aktören kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre eller annan säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Kravet är ett uttryck för en grundläggande princip inom säkerhetsskyddet som innebär att de intressen som lagstiftningen slår vakt om bör ha samma skydd oavsett var och hur verksamheten bedrivs. Säkerhetsskyddsavtalet ska klargöra för leverantören vilka säkerhetsskyddsåtgärder som denne ska vidta under samarbetets gång för att säkerhetsskyddet ska kunna tillgodoses. Säkerhetsskyddslagen ställer även krav på att verksamhetsutövaren i vissa fall gör en lämplighetsbedömning och samråder med tillsynsmyndigheten.

Lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna innehåller också vissa undantag från upphandling som syftar till att säkra för Sverige väsentliga intressen. Även lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet kan tillämpas om det som upphandlas eller det som byggentreprenaden eller tjänsten är avsett för har ett säkerhetssyfte och inbegriper, kräver eller innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

Regeringen har förtroende för att Affärsverket svenska kraftnät hanterar situationen på ett ansvarsfullt sätt.

Stockholm den 24 maj 2023

Ebba Busch