Ju2023/01150 Justitiedepartementet Justitieministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:645 av Martina Johansson (C)
Förälder som dödar den andra föräldern

Martina Johansson har frågat mig när och hur jag och regeringen kommer att återkomma till riksdagen för att få bukt med problematiken att en förälder som dödar den andra föräldern i dag inte automatiskt förlorar vårdnaden.

Våld kan och får aldrig accepteras. Av föräldrabalkens regler framgår att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. En vårdnadshavare som avsiktligen dödat eller allvarligt skadat den andra vårdnadshavaren är så gott som alltid olämplig som vårdnadshavare. Det är alltså i ett sådant fall nästan alltid bäst för barnet att den föräldern inte har vårdnaden om barnet. Men den typ av absoluta, eller automatiska, regler som Martina Johansson efterfrågar kan vara förenade med nackdelar. Det är exempelvis möjligt att tänka sig en situation där en förälder efter åratal av misshandel dödar den andra föräldern i nödvärn utan att därmed anses vara olämplig som vårdnadshavare.

Socialnämnden utgör det yttersta skyddsnätet för barn som riskerar att fara illa eller som far illa. Om socialnämnden får veta att en vårdnadshavare dödat den andra vårdnadshavaren ska socialnämnden ansöka hos domstol om att vårdnaden ska flyttas över till en annan lämplig person, en så kallad särskilt förordnad vårdnadshavare.

Vid den senaste reformen av vårdnadsreglerna 2021 infördes möjligheten att flytta över vårdnaden om ett barn snabbt till en tillfällig vårdnadshavare, till exempel när den ena föräldern avsiktligt har dödat den andra föräldern. Det övervägdes då också om en vårdnadsöverflyttning borde ske automatiskt. Något sådant förslag lades inte fram utan i stället framhölls vissa problem med en sådan ordning, bland annat att det inte kunde uteslutas att en absolut regel, utan möjlighet att ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, skulle kunna stå i strid med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och rätten till familjeliv enligt artikel 8 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Mot den bakgrunden måste det alltid kunna göras en individuell prövning utifrån vad som hänt i det specifika fallet och med utgångspunkt i vad som är bäst för barnet.

En generell förstärkning av barnrättsperspektivet i frågor om vårdnad, boende och umgänge är angelägen. Barn har rätt till skydd mot alla former av våld enligt barnkonventionen, som är svensk lag, och alla barn har rätt till en trygg uppväxt, fri från våld och annan kränkande behandling. I det betänkande Tryggare hem för barn (SOU 2022:71) som Martina Johansson refererar till finns förslag på en ändring i föräldrabalken för att barnets bästa ska få bättre genomslag till exempel vid överväganden om ett barn ska ha umgänge med en förälder som har utövat våld. Utredningen anser att mer fokus bör läggas på riskbedömningen. Den föreslagna ändringen skulle få betydelse även för frågor om vårdnad och boende. Remisstiden gick ut förra veckan. Vi ska nu analysera remissvaren och därefter föra arbetet vidare.

Stockholm den 17 maj 2023

Gunnar Strömmer