U2022/03468 Utbildningsdepartementet Skolministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:35 av Camilla Hansén (MP)
Vinstutdelning i den nya friskolelagen

Camilla Hansén har frågat mig om jag avser att i utredningsdirektiven säkerställa att likvärdighet vad gäller resursfördelning och vinstutdelning utreds fullt ut inför den nya friskolelagen, och i så fall hur.

En utgångspunkt för mitt och regeringens arbete när det gäller skolans område är att ge skolan i hela Sverige likvärdiga förutsättningar och stärka verksamhetens kvalitet. Ett led i det är att regeringen har för avsikt att ge tilläggsdirektiv till Utredningen om en skola utan vinstintresse (U 2022:08) för att se till att vinstutdelning inte får ske de första åren efter att en skola startats eller bytt ägare. En annan åtgärd regeringen planerar är en skärpt ägar- och ledningsprövning vid start eller övertagande av en skola, bland annat genom att införa krav på långsiktigt ägande och ekonomiska garantier. På detta sätt kan en stabil ekonomi byggas upp som garanterar en långsiktigt verksamhet som drivs med kvalitet.

För att uppnå likvärdighet i hela landet behövs det också mer likvärdiga förutsättningar för huvudmännen. Statens skolverks statistik visar år efter år att det är stora skillnader mellan kommuner i hur mycket pengar som satsas per elev. Vidare har Riksrevisionen nyligen i sin rapport (Skolpengen – effektivitet och konsekvenser, RiR 2022:17) konstaterat att det nuvarande regelverket för kommuners bidrag till enskilda huvudmän medför svårigheter för såväl huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet som en effektiv resursfördelning. Regeringen avser därför att öka den statliga styrningen av finansieringen genom att under mandatperioden ta steg för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm. Ett viktigt underlag blir betänkandet från Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan (U 2020:07) som redovisade sitt uppdrag den 7 november.

Andra insatser som regeringen avser att arbeta med för att öka likvärdigheten och kvaliteten i skolväsendet är att införa ytterligare steg i den så kallade sanktionstrappan, alltså de ingripanden som Statens skolinspektion får göra i sin tillsynsverksamhet i det fall brister uppdagas. Det är då frågan om bl.a. skärpta viten, införande av sanktionsavgifter och möjlighet till byte av ledning eller tvångsförvaltning.

Stockholm den 9 november 2022

Lotta Edholm