Svar på fråga 2022/23:73 av Karin Rågsjö (V)
Brist på medicin mot alkoholberoende

Karin Rågsjö har frågat mig hur jag och regeringen avser att agera för att motverka bristen på medicin mot alkoholberoende.

Som Karin Rågsjö uppmärksammar är det allvarligt att läkemedel allt oftare tar slut på öppenvårdsapotek eller inom hälso- och sjukvården. Detta är en trend som tyvärr syns i många länder. En orsak är att det för närvarande finns ett stort beroende av globala värdekedjor för utveckling, tillverkning och distribution av bl.a. läkemedel. Tillsammans med en effektivisering som har inneburit minskade lager, har detta skapat sårbarheter i försörjningen.

Ett antal åtgärder har vidtagits för att mildra effekterna vid restnoteringar av läkemedel.

Läkemedelsföretagen ska anmäla till Läkemedelsverket om försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent på den svenska marknaden. Vidare tillhandahåller Läkemedelsverket uppgifter om restnoterade läkemedel på sin webbplats, bl.a. avseende den tidpunkt som läkemedelsföretagen uppskattar att restnoterade läkemedel åter kan komma att bli tillgängliga. Därutöver kan myndigheten under vissa förutsättningar besluta om dispenser eller licenser för att t.ex. tillåta försäljning av läkemedel med utländsk märkning och bipacksedel.

I lagrådsremissen Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap föreslås att Läkemedelsverket ska få möjlighet att ta ut sanktionsavgifter av företag som inte fullgör skyldigheten att meddela att försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent. Lagstiftningsärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Det pågår också arbete som bl.a. syftar till att underlätta hanteringen av bristsituationer när det gäller exempelvis läkemedel.

Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten arbetar med att ta fram ett förslag till system för att sammanställa en nationell lägesbild över tillgång och förbrukning av läkemedel och vissa medicintekniska produkter. Socialstyrelsen har nyligen i en rapport till regeringen redogjort för planerade informationsinsatser i syfte att stärka egenberedskapen, så att personer med stabil behandling så långt möjligt ska ha en viss buffert av läkemedel och förbrukningsartiklar hemma. Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (S 2018:09) har också lämnat förslag om lagerhållning och tillverkningsberedskap för läkemedel och andra sjukvårdsprodukter. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Stockholm den 30 november 2022

Acko Ankarberg Johansson