Ku2023/00148 Kulturdepartementet Kulturministern Till riksdagen
Svar på fråga 2022/23:370 av Björn Söder (SD)
Återlämnande av utländska kulturskatter
Björn Söder har frågat mig om jag kan tänka mig att ta initiativ till en utredning i syfte att kunna återlämna plundrade byten och gåvor i de fall de efterfrågas av de länder kulturföremålen kommer ifrån, och om inte, varför.
År 1954, efter den omfattande förstörelsen av kulturarv under andra världskriget, antogs Haagkonventionen för skydd av kulturegendom i händelse av väpnade konflikter. Konventionen skyddar fasta och flyttbara kulturella föremål, till exempel monument, religiösa byggnader, arkeologiska platser, manuskript, böcker och arkivsamlingar. UNIDROIT-konventionen från år 1995 om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt reglerar anspråk kopplade till händelser som skett upp till 50 år bakåt i tiden.
Det är idag alltså olagligt att ta krigsbyten, men så har det inte alltid varit. Som ett resultat av detta finns på olika kulturinstitutioner runt om i Europa mängder av föremål som erövrats vid olika historiska konflikter.
Liksom många andra länder har Sverige en mycket restriktiv hållning till återlämnande av historiska krigsbyten. Skälen till denna praxis är flera. Krigsbyten från 1600-talet är rättmätiga erövringar enligt dåtida folkrätt. Att efter så lång tid fastställa objektens berättigade ägare är också oftast i det närmaste omöjligt. Det kan också i vissa fall vara svårt att avgöra vilken stat som föremål skulle överlämnas till. Viktigt att poängtera i sammanhanget är att föremål under denna tid kunde färdas från ursprungsområdet även av andra skäl, till exempel som gåvor. Alla europeiska länder har ett ansvar för att vårda och tillgängliggöra dessa objekt som idag måste betraktas som ett gemensamt europeiskt kulturarv.
Detta står inte i motsats till att det i museernas samlingar kan finnas objekt och ibland hela samlingar som införskaffats på vad som numera bedöms vara ett etiskt tveksamt sätt. Det är idag en grundläggande utgångspunkt för svenska museer att föremål som är orättfärdigt insamlade bör återlämnas.
Jag vill, liksom min kollega utrikesminister Tobias Billström i tidigare svar till Björn Söder, understryka att den ordning som gäller i Sverige, med stöd i lag och förordning, är den att museerna självständigt ansvarar för sin verksamhet, däribland samlingsförvaltningen. Det är de verksamma vid kulturarvsinstitutioner, såsom museer, bibliotek och arkiv, som har förutsättningar att i enlighet med gällande regelverk och praxis ta ställning till de mångdimensionella och etiska aspekterna i varje föreliggande fall. I museernas ansvar ingår att bedriva en aktiv samlingsförvaltning. Dit hör att kontinuerligt öka kunskapen om samlingarna, genom inventering och forskning, och även att utreda uppkomna frågor om återlämnanden.
Förutsättningar och praxis för statliga kulturarvsinstitutioner att både initiera och hantera återlämnandeärenden föreligger redan. Jag avser inte att ta initiativ till en utredning med det syfte som Björn Söder efterfrågar.
Stockholm den 1 mars 2023
Parisa Liljestrand