Fö2023/01095 Försvarsdepartementet Minister för civilt försvar Till riksdagen
Svar på fråga 2022/23:720 av Katarina Luhr (MP)
Krisberedskap för en varm sommar
Katarina Luhr har frågat mig om det finns någon krisplanering för en riktigt varm sommarperiod, och hur den i så fall ser ut?
Risken för värmeböljor med vattenbrist och torka som konsekvens har återkommande uppmärksammats de senaste åren. Ansvaret för dessa frågor är fördelat på flera statsråd.
I socialtjänstens och den kommunala hälso- och sjukvårdens krisberedskap ingår att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Socialstyrelsen visar i öppna jämförelser att allt fler kommuner har en beredskapsplan för höga temperaturer i särskilda boendeformer.
Jord- och skogsbruket är några av de näringsgrenar som påverkas allra mest av vattenbrist och torka, med stora konsekvenser för berörda företag och för samhället i stort.
Den torra sommaren 2018 brann mer skog än någonsin under modern tid.
Det är kommunerna som enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ansvarar för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst inom respektive kommun.
Ingen kommunal räddningstjänst kan dock ensam hantera mycket omfattande räddningsinsatser. Sedan 2018 har kommunerna ökat sin samverkan med varandra och även vidtagit andra åtgärder för att övergripande leda och genomföra omfattande räddningsinsatser vid exempelvis skogsbränder. Åtgärderna har bland annat varit en följd av lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2021 (prop. 2019/20:176). Lagändringarna syftade till att skapa en effektivare kommunal räddningstjänst.
Därutöver har MSB sedan 2018 tillförts medel, vilket har förbättrat den nationella beredskapen att hantera omfattande räddningsinsatser. Genom tillskotten har MSB på olika sätt kunnat stödja kommunerna, bland annat genom att bistå med förstärkningsresurser i form av materiel för skogsbrandsläckning samt helikoptrar och skopande flygplan för brandsläckning.
Regeringen följer löpande prognoser och hur situationen utvecklas både hos berörda myndigheter och näringen. Regeringskansliet får exempelvis regelbundet in prognoser för tillgången på vatten via Livsmedelsverkets kansli för nationell samordning av dricksvatten. Även jordbrukets vattenbehov omfattas av dessa rapporter. För jordbrukssektorn sker också avstämning löpande mellan Regeringskansliet, berörda myndigheter och jordbruksnäringen om aktuell situation i hela landet för att tillse att det finns beredskap för extremt väder och för att diskutera behov av åtgärder.
MSB har veckovisa samverkanskonferenser på nationell nivå med beredskapsmyndigheter och länsstyrelser för att samordna åtgärder och lägesbilder för samhällsstörningar och kriser. Dessa lägesbilder kommer även till Regeringskansliet, och regeringen följer utvecklingen noga.
Stockholm den 7 juni 2023
Carl-Oskar Bohlin