UD2023/06199 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen
Svar på fråga 2022/23:595 av Håkan Svenneling (V)
Erkännande av folkmordet 1915 i dåvarande Osmanska riket
Håkan Svenneling har frågat mig huruvida några initiativ planeras för att regeringen ska följa riksdagens beslut från 2010 att beteckna massövergreppen 1915 på armenier och andra minoriteter i det dåvarande Osmanska riket som folkmord.
För regeringen står det utan tvivel att det begicks fruktansvärda övergrepp mot den armeniska folkgruppen och andra kristna minoriteter såsom assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker. Svenska diplomater rapporterade för drygt hundra år sedan hem om de då pågående övergreppen. Tillsammans med ytterligare skildringar från 1915, såväl som åren före och efter, framträder omfattningen av ett mänskligt lidande som inte får glömmas eller upprepas. Över en miljon människor beräknas ha blivit offer.
Den 24 april inträffade minnesdagen för de historiska massövergreppen och regeringen visade sin respekt för offren genom att Sveriges ambassadör, i likhet med tidigare år, närvarade vid den årliga minnesceremonin i Jerevan.
Hur en regering bör förhålla sig till massövergrepp i det förflutna är en fråga som innehåller flera rättsliga och politiska aspekter.
Gällande händelserna 1915 kan jag konstatera att förhållningssättet varierar i olika länder. De flesta regeringar har inte uttalat sig i bestämda rättsliga termer, vilket inte heller Sveriges regering har gjort. Jag vill samtidigt betona vikten av att uppmärksamma, fördöma och dra lärdomar av det som skett. Oavsett vilket begrepp som används var de riktade massövergreppen mot dessa folkgrupper fruktansvärda.
Stockholm den 3 maj 2023
Tobias Billström