U2023/ 00282 Utbildningsdepartementet Skolministern Till riksdagen
Svar på fråga 2022/23:286 av Jim Svensk Larm (S)
Kompetensförsörjning via branschskolor
Jim Svensk Larm har frågat mig om jag har för avsikt att på annat sätt möta arbetsgivarnas behov av personal inom branscher när stödet till branschskolorna försvinner och i så fall hur.
Jag vill inleda med att understryka att regeringen är mån om att arbetsgivare i olika branscher ska hitta den personal som de behöver för att klara sin kompetensförsörjning. Yrkesutbildning inom såväl gymnasieskolan som komvux spelar en viktig roll här, men kompletteras också av arbetsmarknadsutbildningarna. Jag vill påminna om att det för närvarande pågår flera utredningar inom utbildningsområdet som arbetar för att utforma förslag som på olika sätt kan stärka landets kompetensförsörjning.
Yrkesvuxutredningen (U 2022:05) ska bl.a. se över hur yrkesutbildningen inom komvux kan bli mer effektiv och bättre anpassad efter de behov som finns, både på arbetsmarknaden och hos individer. Utredaren ska bl.a. ta ställning till om det bör införas möjligheter till riksrekrytering till vissa sammanhållna yrkesutbildningar inom komvux. Genom riksrekrytering kan antalet elever i mindre vanligt förekommande utbildningar öka, vilket kan bidra till bättre kompetensförsörjning inom bristyrken.
Utredningen om fler vägar till arbetslivet (U 2022:03) ska lämna förslag som bidrar till att trygga kompetensförsörjningen och att fler elever får de kunskaper som de behöver för att kunna försörja sig själva. Utredaren ska bl.a. analysera vilka möjligheter som elever som är obehöriga till nationella program på gymnasiet har att välja skola och utbildning och vid behov lämna förslag på valbara yrkesutbildningar inom gymnasieskolan som i större utsträckning tar hänsyn till elevers olika förutsättningar. Sådana utbildningar kan t.ex. komma att omfatta bristyrken.
Min förhoppning är också att de nya bestämmelserna i skollagen som träder i kraft i sommar som rör planering och dimensionering av gymnasial utbildning kommer att ha betydelse för utformningen av utbildningsutbudet – även inom små yrkesområden.
Jag vill också påminna om dagens möjligheter att anordna riksrekryterande utbildningar inom gymnasieskolan. En huvudman kan efter ansökan bli godkänd att få anordna riksrekryterande utbildning om det finns nationell efterfrågan och nationellt intresse av utbildningen. Då kan elever från hela landet tas emot till utbildningen som förstahandssökande, dvs på lika villkor som anordnande kommunens egna elever.
En elev har också rätt att tas emot som förstahandssökande till utbildning i en annan kommun om programmet eller inriktningen inte finns i hemkommunen. Då får eleven inackorderingstillägg och huvudmannen ersättning från hemkommunen på samma sätt som för en riksrekryterande utbildning.
Avslutningsvis vill jag säga att syftet med branschskolor är vällovligt men att verksamheten inte har fått förväntade resultat. Inom flera yrkesområden har det varit fråga om ett mycket begränsat eller inget elevdeltagande alls. Därför har inte några nya medel avsatts i budgetpropositionen för 2023, vilket innebär att verksamheten avslutas efter innevarande läsår.
Som jag nämnde kommer regeringen att följa utvecklingen av utbudet av utbildning inom små yrkesområden och vid behov vidta ytterligare åtgärder.
Stockholm den 7 februari 2023
Lotta Edholm