Ju2022/03566 Justitiedepartementet Justitieministern Till riksdagen
Svar på fråga 2022/23:151 av Mattias Vepsä (S)
Åtgärder mot en svensk Reichsbürger-rörelse
Mattias Vepsä har frågat mig vad jag och regeringen gör, och vilka åtgärder som ytterligare planeras, för att förstå och möta hotet från högerextrema miljöer, särskilt mot bakgrund av vad vi kan lära oss av Tysklands erfarenhet när det kommer till tillslaget mot Reichsbürger-rörelsen.
Som Säkerhetspolisen lyfter fram i sin årsrapport utgör våldsbejakande extremism ett hot mot Sverige, på såväl kort som lång sikt. Hotet, som både utgör ett attentatshot och ett författningshot, kommer främst från våldsbejakande högerextremism och våldsbejakande islamistisk extremism men extremismen växer också i bred bemärkelse. Den gemensamma nämnaren mellan de olika extremistmiljöerna är misstron mot samhället och dess företrädare.
Regeringen ser mycket allvarligt på händelserna i Tyskland och den utveckling som har skett av den högerextrema miljön under de senaste åren. Åtgärder har vidtagits för att utveckla både kunskap och insatser. Rapporter från Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brå och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) visar att den organiserade högerextrema miljön existerar parallellt med högerextrema nätbaserade rörelser i digitala miljöer. Propagandan i digitala miljöer innehåller även uppmaningar om att begå olika våldsdåd för att destabilisera och polarisera samhället. Hotet från ensamagerande gärningspersoner, som inte tidigare är kända eller som befinner sig i utkanten av extremistmiljöerna, är komplext och innebär en utmaning för säkerhetstjänster världen över. Ökad risk för attentat gäller inte bara i Sverige, utan även inom vissa länder i Europa och i USA. Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) bedömer att högerextremistiskt och islamistiskt motiverad terrorism utgör de främsta attentatshoten mot Sverige.
Ansvariga myndigheter arbetar dagligen med att kartlägga och analysera hotbilder mot Sverige. De omfattande ekonomiska satsningarna på rättsväsendet, och särskilt på Säkerhetspolisen och Polismyndigheten, innebär bättre förutsättningar för att förebygga terrorism och våldsbrott kopplade till våldsbejakande extremistmiljöer. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har ökat sitt samarbete och samverkan i arbetet med att begränsa tongivande aktörers handlingsfrihet. Samarbetet sker främst inom Redex som är namnet på den samverkansmodell som myndigheterna tillämpar i det förebyggande och reducerande arbetet inom våldsbejakande extremism.
Till det kommer det nationella säkerhetsråd som regeringen avser inrätta i Statsrådsberedningen för att samordna Sveriges säkerhetspolitiska agerande. Genom sitt arbete kommer rådet bidra till samordning, inriktning och analys av frågor som rör nationell säkerhet.
Det behövs också insatser för att minska rekryteringen vilket kräver såväl ökad kunskap som ökat samarbete mellan en rad myndigheter och samhällsfunktioner, såsom rättsvårdande myndigheter, skola, sjukvård och socialtjänst. CVE har tagit fram kunskap om den högerextrema miljön samt utvecklat ett metodstöd för socialtjänstens personal om hur de kan bemöta individer som är involverade i våldsbejakande extremism eller i riskzonen. CVE ska nu också utveckla metodstödet så att det även ska kunna användas inom skolväsendet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2023.
Kampen mot organiserad brottslighet och mot våldsbejakande extremism kommer att vara två av de prioriterade frågor som diskuteras under det svenska ordförandeskapet i EU 2023. Jag kommer aktivt att delta i dessa diskussioner.
Stockholm den 21 december 2022
Gunnar Strömmer