Svar på fråga 2022/23:521 av Laila Naraghi (S)
Fullmakter som verktyg för mäns våld mot kvinnor
Laila Naraghi har frågat mig vilka initiativ jag och regeringen avser att ta för att dagens frånvaro av formkrav för fullmakter inte fortsatt ska kunna utnyttjas som ett verktyg för ekonomiskt våld av våldsutövande män mot våldsutsatta kvinnor.
Jag välkomnar ledamotens engagemang i frågan kring ekonomiskt våld i nära relationer. Det var i syfte att uppmärksamma denna allvarliga form av våld och förtryck samt en större problematik kring ekonomisk utsatthet och dess kopplingar till mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, som regeringen organiserade den EU-ordförandeskapskonferens på temat ekonomiska perspektiv på könsrelaterat våld den 1–2 februari 2023 som Laila Naraghi refererar till. Vid sidan av arbetet mot denna form av brottslighet arbetar regeringen också aktivt för att försvåra bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet i allmänhet.
Det stämmer att det i regel inte finns särskilda formkrav för en fullmakt och att detta i de allra flesta fall är en stor fördel. Det är något som bidrar till att fullmakter är enkla att använda och underlättar för både privatpersoner och företag som av olika anledningar har behov av att kunna agera juridiskt med hjälp av ombud. Om ett avtal ingås med stöd av en förfalskad fullmakt gäller inte avtalet mot den person som påstås ha lämnat fullmakten.
Om en bank eller annan aktör ser ett behov av ökad trygghet kan de på eget initiativ kräva att fullmakten utformas på ett sådant sätt att detta uppnås. Ett exempel på detta är att många banker kräver att fullmakter bevittnas av en eller flera personer. Det är dock inte aktuellt att införa något ytterligare lagkrav på utformningen av fullmakter eller att dessa ska bevittnas.
Arbete mot ekonomiskt våld ingår inom ramen för Sveriges åtaganden under Europarådets så kallade Istanbulkonvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Regeringen har även påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck som ska gälla 2024–2026. I det arbetet tar regeringen med sig de medskick på området som myndigheter och civilsamhällesorganisationer har gjort via rapporter och andra inspel.
Som ett exempel på ett pågående arbete kan jag även nämna att Kronofogden under 2021 hade i uppdrag att ta fram en inriktning för myndighetens fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering för åren 2022–2025. Ett metodstöd – en handledning – har tagits fram för hur medarbetarna ska agera när de påträffar våld i nära relation. Med tanke på deras uppdrag har de särskilt valt att rikta fokus mot ekonomiskt våld. Myndigheten arbetar nu med frågan för att medarbetarna ska bli mer uppmärksamma och ännu bättre på att identifiera situationer där ekonomiskt våld kan förekomma.
Kronofogden har också sammanställt information till den som är utsatt eller har blivit utsatt för våld, med särskilt fokus på ekonomiskt våld. Syftet är att öka kunskapen om vilket stöd myndigheten kan ge i form av exempelvis handräckning och indrivning. En annan målgrupp för det informationsmaterialet är olika typer av samhällsaktörer som jobbar nära våldsutsatta och som i sin tur kan använda den kunskapen i sitt arbete.
Stockholm den 12 april 2023
Paulina Brandberg