Ju2022/03702 Justitiedepartementet Justitieministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:197 av Anna Wallentheim (S) Unga lagöverträdares möjlighet till ett hederligt liv

Anna Wallentheim har frågat mig hur jag och regeringen tänker agera för att inte konsekvenserna av förslagen i samarbetsavtalet ska riskera att leda till att fler unga människor lockas in i grövre kriminalitet.

Den nytillträdda regeringen vill förändra kriminalpolitiken i grunden. På ett övergripande plan handlar det om ett perspektivskifte. Alltför länge har gärningsmannen stått i fokus. Regeringen vill ändra detta och i stället sätta brottsoffret, och dennes rätt till upprättelse, och samhällets berättigade intresse av skydd i centrum.

Unga lagöverträdare har sedan länge särbehandlats i straffrättsligt hänseende. Deras särskilda behov måste dock ställas mot straffsystemets krav på tydliga och tillräckligt ingripande påföljder. I januari förra året trädde lagändringar i kraft som innebar att straffrabatten slopades för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år vid allvarlig brottslighet. Detta är ett steg i rätt riktning men regeringen vill gå längre än så. Särskilt problematiskt är det att straffrabatt fortfarande kan komma i fråga för flera typer av brott som har en tydlig koppling till gängkriminalitet. Frågan om att helt slopa straffrabatten för unga myndiga måste utredas innan lagförslag om detta kan lämnas till riksdagen. Som anges i Tidöavtalet ska en utredning även se över straffrabatten för dem under 18 år och samtidigt överväga en sänkning av straffmyndighetsåldern.

För att vända utvecklingen när det gäller gängkriminaliteten kommer det behövas åtgärder som är kraftfulla och effektiva utan att ge avkall på grundläggande krav på rättssäkerhet. Regeringen avser att i närtid återkomma till riksdagen med en proposition beträffande skärpta straff för brott i kriminella nätverk. I lagrådsremissen som ligger till grund för propositionen föreslås bland annat en ny straffbestämmelse som gör det straffbart att involvera personer under 18 år i brott eller brottslig verksamhet.

För att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället måste det också bedrivas ett effektivt och evidensbaserat brottsförebyggande arbete. Det behövs tidiga och samordnade insatser i en nära samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och andra berörda aktörer för att förhindra att barn och unga involveras i kriminalitet. En särskild utredare har även i uppdrag att analysera och föreslå en ordning med ungdomskriminalitetsnämnder i Sverige. Syftet är att åstadkomma tydligare åtgärder när barn och unga har hamnat i kriminalitet samt möjliggöra tidigare, tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga kriminalitet.

Regeringen har i budgetpropositionen aviserat inrättandet av en krissocialjour som ska ge stöd till socialtjänsten i arbetet mot brottslighet som begås av unga personer. Även barn som befinner sig i riskzonen för att dras in i kriminalitet och deras familjer behöver få stöd och hjälp från samhället. Regeringen har därför avsatt 200 miljoner kronor till en förstärkning av föräldraskapsstödet 2023 och beräknar därefter att avsätta 200 miljoner kronor per år från och med 2024. Tillsammans med den tidigare satsningen inom området avsätts totalt 400 miljoner kronor årligen för att öka tillgången till föräldraskapsstöd.

Regeringen bedriver alltså ett brett arbete på detta område.

Stockholm den 18 januari 2023

Gunnar Strömmer