Svar på fråga 2022/23:162 av Sanna Backeskog (S)
Läget för Kriminalvården ur ett brottsofferperspektiv

Sanna Backeskog har frågat mig vad jag ämnar göra för att säkerställa minskade köer inom Kriminalvården så att brottsoffrets rättigheter att känna sig trygg och kunna tillgodogöra sig rehabilitering kan tillgodoses.

Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet. Målet är bland annat att öka tryggheten i vårt samhälle och att straffen ska bli mer rättvisa. Fokus skiftas från gärningsmannen till brottsoffret och samhällsskydd.

Beläggningen i våra häkten och anstalter är redan nu hög och Kriminalvården behöver kraftigt byggas ut. Det är därför angeläget att den kapacitetsutökning som påbörjats av myndigheten kan fortsätta parallellt med att säkerheten och verksamheten upprätthålls. I syfte att ge myndigheten förutsättningar för detta föreslår regeringen i budgetpropositionen ökade medel till Kriminalvården i enlighet med myndighetens äskande. Regeringen avser även att utreda möjligheten att hyra anstaltsplatser utomlands och åtgärder för att möjliggöra fler överföringar av straffverkställighet ska ses över.

Regeringen har sedan den tillträdde redan beviljat nio framställningar från Kriminalvården om att ingå hyresavtal för ca 400 nya platser som avses att tas i bruk under senast 2023.

Av Tidöavtalet framgår att Kriminalvården ska ges i uppdrag att beräkna hur många nya fasta anstalts- och häktesplatser som måste byggas för att regeringens förslag ska kunna genomföras samt att konstandseffektiviseringar måste prioriteras i samband med detta. I enlighet med Tidöavtalet kommer regeringen även att verka för ökade insatser för att brottsoffer och potentiella brottsoffer ska ha full kännedom om sina rättigheter och om möjligheter till hjälp och stöd. Riktade insatser ska ske till personer i särskilt utsatt situation, såsom barn och unga, äldre samt personer utsatta för hedersrelaterat förtryck.

Stockholm den 21 december 2022

Gunnar Strömmer