KN2023/0299 3 Till riksdagen
Svar på fråga 2022/23:606 av David Perez (SD)
Mundogas Oslo och dess påverkan på Östersjön
David Perez har frågat mig vad jag avser att göra för att vraket Mundogas Oslo inte ska hota sjöfart, inlandshavets känsliga ekosystem eller människoliv.
Längs Sveriges kuster finns ungefär 300 vrak som klassats som miljöfarliga av Sjöfartsverket, varav 30 utgör en akut miljöfara. Läckande vrak utgör en stor fara för växter och djur i svenska vatten. Främst påverkas organismer som lever i närområdet av vraket, men oljan kan också med vattenströmmar sprida sig till andra områden. Många av vraken innehåller stora mängder olja som, när den läcker ut, kan orsaka skador i stora områden.
Arbetet med sjunkna vrak sker i samverkan mellan flera myndigheter. Sjöfartsverket gör sjömätningar för att kontrollera vrakens status och läge. Kustbevakningen och Försvarsmakten gör dykningar och filmar vraken för att genomföra mer noggranna undersökningar av vraken och vilken miljörisk de utgör. Statens maritima och transporthistoriska museer bistår med att ta fram historiken om fartygsvraken och förlisningstillfället medan Chalmers tekniska högskola stödjer utvecklingen av riskutvärderingsverktyget Vraka. Havs- och vattenmyndigheten samordnar sedan själva arbetet med att undersöka och bärga olja och förlorade fiskeredskap från de vrak som bedömts som mest miljöfarliga.
Sedan 2018 har det årligen avsatts medel till Havs- och vattenmyndigheten för arbetet med att undersöka och bärga olja och förlorade fiskeredskap från vrak. År 2023 uppgår denna anslagspost till ca 40 miljoner kronor.
Under 2022 färdigställdes tömningen av vraket Skytteren vid Måseskär, som klassas som Sveriges miljöfarligaste vrak. Dessutom undersöktes och tömdes vraket Rone utanför Gotland. Sammantaget bärgades 245 000 liter olja och oljeblandat vatten från dessa vrak. Enligt Havs- och vattenmyndigheten planeras sanering av vraken Harburg, Mundogas och Nynäs I att genomföras under 2024 och 2025.
Stockholm den 3 maj 2023
Romina Pourmokhtari