Fi2023/01025 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen
Svar på fråga 2022/23:439 av Samuel Gonzalez Westling (V) Tidsåtgången för beredning av skattelagstiftningen
Samuel Gonzalez Westling har frågat mig hur jag förklarar omständigheterna kring tidsåtgången vid införandet av den tillfälliga skatten på extraordinära vinster för vissa företag under 2023 respektive skatten på överintäkter från el.
Rådet enades den 30 september 2022 om en rad förslag som sedan infördes genom förordningen (EU) 2022/1854 av den 6 oktober 2022 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Förordningen innehåller ett antal olika åtgärder varav en är ett tillfälligt tak för marknadsintäkter på elproducenter, det s.k. intäktstaket. En annan är ett tillfälligt s.k. solidaritetsbidrag som ska betalas av vissa företag inom sektorn för fossila bränslen. Intäktstaket och solidaritetsbidraget grundar sig alltså på samma förordning, men är två olika åtgärder som på några väsentliga sätt skiljer sig åt. Båda åtgärderna har behövt implementeras i nationell lagstiftning men de har behandlats i separata lagstiftningsärenden.
Av förordningen följer att medlemsstaterna i stället för solidaritetsbidraget får anta motsvarande nationella åtgärder. Sverige valde att utnyttja denna möjlighet och införde en nationell åtgärd i form av den tillfälliga skatten på extraordinära vinster för vissa företag under 2023. Den här skatten är i stort utformad på samma sätt som den befintliga bolagsskatten och gäller för en begränsad krets aktörer inom sektorn för fossila bränslen. Eftersom det var fråga om en förhållandevis okomplicerad åtgärd kunde Finansdepartementet redan den 7 oktober 2022 remittera en promemoria. Av samma skäl kunde remisstiden hållas kort. Regeringen kunde därför överlämna en proposition till riksdagen redan den 17 november 2022.
Intäktstaket å sin sida är en ny typ av åtgärd, utan tidigare motsvarighet i det svenska skattesystemet. Det var därför nödvändigt att utarbeta en helt ny skatt, med överväganden kring bl.a. vad som ska vara skattepliktigt, vem som ska vara skattskyldig och hur beskattningsunderlaget ska beräknas. Det var också nödvändigt att ta fram bestämmelser om förfarandet vid beskattningen och att analysera effekterna av en helt ny typ av åtgärd. Vidare var det viktigt att utforma skatten så att försörjningstryggheten inte äventyras. Sammantaget rörde det sig om ett förhållandevis komplicerat lagstiftningsarbete, vilket gjorde att det inte var möjligt att remittera någon promemoria före den 12 december 2022. Remisstiden kunde inte hållas lika kort som när det gällde förslaget om den tillfälliga skatten på extraordinära vinster för vissa företag under 2023. Regeringen kunde därför inte överlämna en proposition till riksdagen före den 9 februari 2023.
Såväl intäktstaket som solidaritetsbidraget har varit prioriterade frågor som hanterats så snabbt som det varit möjligt. Förutsättningarna för arbetet med att implementera respektive åtgärd har varit väldigt olika och det är därför inte meningsfullt att jämföra tidsåtgången för de båda lagstiftningsprocesserna med varandra.
Stockholm den 22 mars 2023
Elisabeth Svantesson