UD2023/ 16897 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen
Svar på fråga 2023/24:314 av Markus Wiechel (SD)
Sabotaget i Östersjön
Markus Wiechel har frågat mig vilka kontakter med utländska kollegor som har tagits mot bakgrund av skador på undervattensinfrastruktur i Östersjön, och om jag har lyft detta med kinesiska företrädare.
Den 7-8 oktober uppkom tre olika skador: i estnisk ekonomisk zon en skada på en fiberoptisk sjökabel som går mellan Sverige och Estland; i finländsk ekonomisk zon en skada på en gasledning mellan Estland och Finland samt i estnisk ekonomisk zon en skada på en fiberoptisk sjökabel mellan Estland och Finland.
Estniska och finländska myndigheter utreder händelserna som inträffade i ländernas respektive ekonomiska zoner. Utredningarna har konstaterat att det finns kopplingar mellan händelserna och att de har uppstått genom yttre mänsklig påverkan, men det kvarstår att utreda om skadorna har uppstått med avsikt eller oavsiktligt.
Regeringen och ansvariga myndigheter tog tidigt kontakt med sina motparter i Finland och Estland. Svenska myndigheter har bistått utredningarna. Försvarsmaktens fartyg HMS Belos har bland annat undersökt skadan på kabeln mellan Sverige och Estland i nära samverkan med Estland.
Händelserna betonar vikten av resiliens, robusthet, skydd och redundans för kritisk undervattensinfrastruktur. Inom Nato och EU vidtar vi tillsammans med våra partners åtgärder för att stärka skyddet, samt främja redundans och resiliens för kritisk undervattensinfrastruktur. Den 28 november beslutade försvarsministrarna inom Joint Expeditionary Force (JEF) att öka den militära närvaron i Östersjöområdet för att skydda kritisk infrastruktur under vatten. Beslutet var även ett svar på det uppdrag som JEF-ländernas stats- och regeringschefer gav försvarsministrarna vid toppmötet den 13 oktober på Gotland om att se över hur JEF kan användas för att öka skydd av kritisk undervattensinfrastruktur. Sverige deltar med två korvetter.
Stockholm den 6 december 2023
Tobias Billström