S2023/ 00501 Socialdepartementet Sjukvårdsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:305 av Mikael Dahlqvist (S)
Ökning av restnoterade läkemedel

Mikael Dahlqvist har frågat mig vilka fler åtgärder jag och regeringen tänker vidta för att på kort och lång sikt minska företeelsen med restnoterade läkemedel.

Som Mikael Dahlqvist beskriver är ökningen av antalet restanmälda läkemedel en problematik på global nivå och det kan finnas många olika orsaker till att en rest- eller bristsituation uppstår. I de flesta fall finns det alternativ som patienten kan använda, men i vissa fall kan det uppstå bristsituationer som kan leda till merarbete för vård och patienter, oro för att inte kunna få den behandling man behöver eller medicinska komplikationer.

För att möta detta krävs det åtgärder av många olika slag, inte minst internationellt samarbete. Inom EU har bl.a. Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) fått en förstärkt roll vid krisberedskap och krishantering avseende läkemedel och medicintekniska produkter samt en ny europeisk myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser, Hera, inrättats.

I regeringens proposition Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap (prop. 2022/23:45), som överlämnades till riksdagen den 24 januari 2023, lämnas förslag som syftar till att stärka försörjningsberedskapen och därmed också förhindra eller minska konsekvenserna av bristsituationer. Utöver förslag om sanktionsavgifter föreslås det bl.a. en lagerhållnings-skyldighet för öppenvårdsapotek och ett utvidgat samhällsuppdrag för Apotek Produktion Laboratorier AB (APL) att kunna tillverka individ-anpassade läkemedel och lagerberedningar även under en fredstida kris eller höjd beredskap. Det görs förtydliganden av vårdgivares ansvar att ha tillgång till sjukvårdsprodukter. Andra utredningsförslag som rör läkemedels-försörjningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Det pågår ett stort antal myndighetsuppdrag som syftar till en bättre försörjningsberedskap och därmed också en bättre förmåga att stå emot störningar i vardagen.

Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten ska ta fram ett förslag till system för en nationell lägesbild över tillgång och förbrukning av läkemedel och medicintekniska produkter. Läkemedelsverket ska också utveckla en omvärldsbevakning i fråga om tillgången på läkemedel och medicintekniska produkter samt kartlägga produktionskapaciteten inom läkemedelsområdet. Socialstyrelsen ska genomföra informationsinsatser om egenberedskap för patienter med kroniska sjukdomar eller tillstånd och stabil behandling. Vidare har Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla ett samlat statligt ansvar för försörjningsberedskapen när det gäller läkemedel och medicintekniska produkter och ska även ta fram underlag för vilka läkemedel och andra sjukvårdsprodukter som ska omfattas av försörjningsberedskap. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten ska utforma ett system med beredskapsapotek. Läkemedelsverket ska föreslå åtgärder för att förbättra beredskapen för läkemedelsförsörjning av dosdispenserade läkemedel. Flera av dessa uppdrag kommer att rapporteras under våren 2023.

För mig är det viktigt att följa utvecklingen och effekterna av de åtgärder som vidtas, bl.a. genom dialog med patient- och professionsorganisationer. Jag och regeringen är beredda att, vid behov, återkomma i frågan för att stärka tillgången till läkemedel.

Stockholm den 15 februari 2023

Acko Ankarberg Johansson