S2023/01840 Socialdepartementet Sjukvårdsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:734 av Zinaida Kajevic (S)
Skånes universitetssjukhus

Zinaida Kajevic har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkra att kvaliteten och tillgängligheten kan upprätthållas vid Skånes universitetssjukhus mot bakgrund av de sparkrav som ställs på den nationellt högspecialiserade vården som tilldelats Skåne.

Jag vill inleda med att understryka att det är angeläget att lösa de utmaningar som hälso- och sjukvården sedan länge har och står inför. Det ska alltid vara möjligt att lita på välfärden och vårdens kvalitet och tillgänglighet måste upprätthållas även i ett ekonomiskt pressat läge. Det inkluderar även den nationellt högspecialiserade vården, vars mål är att utveckla och förbättra hälso- och sjukvårdens kunskap, kvalitet och patientsäkerhet samtidigt som resurserna används på ett effektivt sätt.

Regionerna och kommunerna har det grundläggande ansvaret att erbjuda och finansiera en god hälso- och sjukvård. För att stärka hälso- och sjukvården har även regeringen vidtagit flera åtgärder, bl.a. har närmare 2 miljarder kronor avsatts för att stärka all sjukhusvård och för att fler disponibla vårdplatser ska skapas där de gör störst nytta. Regeringen avser även att öka det nationella ansvaret för hälso- och sjukvården. Regeringen har bland annat den 1 juni 2023 beslutat direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté som, i enlighet med Tidöavtalet, bl.a. ska analysera och belysa för- och nackdelar med att långsiktigt införa ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap.

Jag har tidigare svarat på liknande frågor och då bl.a. konstaterat att regionernas ekonomiska ställning de tre senaste åren har stärkts. Detta har gett förbättrade förutsättningar för regionerna att möta den ekonomiskt utmanande situation som nu råder och det är positivt att flera regioner har möjlighet att disponera medel som finns avsatta i resultatutjämningsreserverna. Under covid-19 pandemin har det tillförts tillfälliga statsbidrag som aldrig var tänkta som en permanent förstärkning av anslagen till hälso- och sjukvården. För att stärka sektorn höjde regeringen i samband med budgetpropositionen för 2023 bl.a. de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 6 miljarder kronor per år permanent. Samtidigt befinner sig samhället i övrigt i en utmanande ekonomisk situation, med ett sämre konjunkturläge och hög inflation, och kommunsektorns ekonomi pressas hårt. Regeringen följer därför utvecklingen noga och vad gäller tillskott avser regeringen återkomma i frågan i budgetpropositionen.

Stockholm den 7 juni 2023

Acko Ankarberg Johansson