Fi2023/ 02947 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen
Svar på fråga 2023/24:267 av Mathias Tegnér (S)
Den nedlagda exitskatteutredningen
Mathias Tegnér har frågat mig hur det konkret ska gå till för att täppa till den skattelucka som han anser att avsaknad av exitskatteregler kan skapa, genom uppdaterade bilaterala skatteavtal.
Att upprätthålla ett väl utbyggt och uppdaterat skatteavtalsnät är inte ett arbete som generellt bedrivs som ett alternativ till exitskatt. Vad gäller beskattning vid utflyttning, bidrar skatteavtalen dock till att säkerställa att den så kallade tioårsregeln får genomslag genom avtalsbestämmelser som tillåter beskattning av kapitalvinst på andelar vid utflyttning. Skatteavtal ingås emellertid efter bilaterala förhandlingar där länderna i regel måste göra vissa eftergifter i förhållande till sin interna lagstiftning. Allmänt sett har många av Sveriges avtalspartners sett den svenska tioårsregeln som mycket långtgående och ofta begärt att beskattning endast ska få ske av den värdestegring som skett till och med utflyttning, dvs. enligt en mer strikt exitprincip. Sammantaget har dock den svenska synen på beskattning av kapitalvinst vid utflyttning fått genomslag i det svenska skatteavtalsnätet på ett sätt som ofta går utöver en strikt exitprincip, där ett stort antal avtal innehåller bestämmelser som tillåter beskattning av värdestegring som skett även en viss tid efter utflyttning.
Ett utfall av det OECD/G20-ledda projektet mot skattebaserosion och vinstflyttning som genomfördes 2013–2015 blev utarbetandet av nya standardbestämmelser för skatteavtal som syftar till att motverka avtalsmissbruk. Regeringen fortsätter det arbete som inleddes av den förra regeringen med att successivt införa sådana bestämmelser i de svenska skatteavtalen. Det är ett viktigt arbete för att motverka skatteflykt och skatteundandragande i bred bemärkelse.
Stockholm den 29 november 2023
Elisabeth Svantesson